Science Fika
Vilka är de yttersta elementen som utgör materian i vårt universum? Vad ger upphov till lysande stjärnor och svarta hål? Hur många världar finns det? Vilka är de mekanismer som kan försämra vår hälsa och leda till sjukdom? Vad drev enkla kemiska föreningar till att bilda mer komplexa molekyler som i slutändan skapade liv på jorden? Mänskligheten och vetenskapen kan tillsammans svara på dessa frågor. Kanske kan vi nå svaret på den ultimata frågan: varför finns det något snarare än ingenting?
En annorlunda fika
Kom och njut av fika och vetenskap!
Science Fika är ett återkommande evenemang där vi delar vår passion för vetenskap och pratar om olika ämnen på ett lättförståeligt språk. Vid varje tillfälle kommer en talare att ha ett föredrag på 20 minuter om ett vetenskapligt koncept, för att stimulera din nyfikenhet och visa dig skönheten i vetenskap. Efter presentationen bjuds det på gratis fika och möjligheter att mingla och diskutera på ett mer informellt sätt. Så varmt välkommen att luta dig tillbaka och njuta av spännande vetenskap!
Föreläsningar sker i samarbete med Folkuniversitetet och Proteintech på våren 2025
Kommande Fikas
Rossbyvågutmaningen: Att förstå framtida väderextremer
Gigantiska Rossby-vågor i atmosfären påverkar vårt väder, från köldknäppar till värmeböljor, och klimatförändringarna kan göra deras effekter ännu starkare.
Såpbubblor: ingen barnlek för vetenskapen
Newton ska ha inspirerats av såpbubblor, och Staffan visar ytspänning med roliga experiment som dubbelbubblor och att “pierca” bubblor utan att de spricker.
Inspiration från naturen för att tillverka framtidens bränslen
I jakten på hållbara bränslen kan vätgas, som bara ger vatten som biprodukt, bli en lösning, och Sigrid utvecklar bioinspirerade molekyler för grön produktion.
Scarlatto, karmin och rossi: Undersökning av röda färgämnen i tidigmoderna stickade mössor
En multianalytisk metod för identifiering av röda färgämnen i sex arkeologiska och historiska stickade mössor avslöjade tre olika färgämnen och fyra recept användes för att uppnå färgerna. Ett uppföljande experimentellt rekonstruktionsprojekt undersökte hur dessa röda nyanser kan ha framställts med hjälp av recept från 1500-talet.
Att vara tuff: hur den 360 miljoner år gamla fossila huden berättar om de tidigaste landryggradsdjurens liv
För 400 miljoner år sedan var våra förfäder fiskar. För att stiga upp på land behövde de inte bara ben, utan också en ny hud som kunde förhindra att kroppen torkade ut. Nyligen upptäcktes huden från de första landborna, förvånansvärt olik amfibiehud. Den antyder en livsstil som saknar motsvarighet hos levande djur.
Tidigare Fikas
Experimentera med oss på SciFest
I år kommer Science Fika att ha en monter på SciFest. Här kan du prova vetenskapliga experiment som du till och med kan göra om i ditt eget kök!
Häng med oss i monter 37!
Röda jättestjärnor: pulserande och dammiga åldringar
Upptäck hur gamla stjärnor sväller, pulserar och sprider gas och stoft – och varför röda jättar är viktiga för liv i universum.
Solvinden: Vad som ligger mellan oss och solen
Se hur solens solvind målar vår himmel med norrsken och skakar om satelliter medan den rusar genom solsystemet.
Inte bara pyramider och mumier: Att forska om drömmar och psykologi i det forntida Egypten
När vi tänker på det forna Egypten föreställer vi oss pyramider, skatter och mumier – men egyptologer vid Uppsala universitet upptäcker något helt annat: de forna egyptiernas drömmar, nedtecknade av skriftlärda på papyrusbokrullar. Detta föredrag utforskar det forntida Egyptens psykologi och avslöjar överraskande aspekter av denna fascinerande civilisation.
Membraner som smälter samman: En kort berättelse om hur ett virus infekterar en cell
Membran är livsviktiga, eftersom de skapar utrymmen med unika förhållanden samtidigt som de möjliggör kontrollerade interaktioner. Ett slående exempel är hur influensavirus tar sig in i celler. Detta föredrag utforskar de fascinerande sätt på vilka membran fungerar i biologiska system och processen bakom virusinfektioner.
När maskiner drömmer i ekvationer: Kommer tekniken att omforma vetenskapen (igen)?
Teknologiska revolutioner som mikroskopet och datorn har förändrat vetenskapen och forskarnas identitet. Idag går avancerade AI-system bortom assistans och engagerar sig i abstrakta vetenskapliga idéer – och ”drömmer” till och med i ekvationer. I detta föredrag utforskar Eliel Camargo-Molina hur tidigare innovationer har omformat vetenskapen och vad de avslöjar om dagens AI-drivna omvandling.
Öppen Forsking: som vanligt forskning, men bättre
Forskning kanske verkar att funkar bäst att upptäcka kunskap, men det finns en effect som gör forskning att inte går rakt framåt: forskare. Det är för att forskare är manniska, som också tänker of mänskliga saker som karrier, familj, osv. För att göra forskningen bättre ändå finns det nu Öppen Forskning, som tar hand om detta också. Under den här samtal visar författaren, som är skapare av Open Science Community Uppsala, varför Öppen Forskning är nödvändigt.
Tidens Gåta
Vad är tid? Så nära oss och ändå så avlägset, så intimt och ändå så universellt. Mänskligheten har ifrågasatt sig själv i årtusenden om tidens natur. Efter allt detta, vad har vi lärt oss?
Regler för släktskap och äktenskap – hur man undviker inavel i Australiens ursprungsbefolkning
Genetiker har under ett antal år hävdat att det kommit en enda invandringsvåg till Australien (före britterna), för 50-60000 år sedan. Men om så är fallet, hur har aboriginerna lyckats undvika farlig inavel under så lång tid? Svaret återfinns i deras släktskapssystem och de till dessa kopplade äktenskapsreglerna. Men förresten, har de verkligen lyckats undvika farlig inavel? Vad säger de senaste genetiska rönen? Dessa frågor ska vi undersöka i denna presentation.
Kan mikrotekniken ersätta djurförsök?
Mikroteknik är metoder och system som började utvecklas på 50- och 60-talet när den första datorn – som då fyllde hela stora rum – hade visat sin potential. Drivkraften var att kunna tillverka mindre transistorer så att fler människor och företag skulle få tillgång till den nya tekniken. Den tekniska utvecklingen har gått i rekordfart och i dag tar vi den helt förgiven då våra smarta mobiler är en del av vår vardag. Vad vi kanske inte känner till är att samma metoder kan användas inom läkemedelsutvecklingen för att utvärdera terapeutisk effekt och biverkningar av nya mediciner. Den här forskningen ligger i sin linda men framtidsambitionen är att helt kunna ersätta dagens djurförsök inom medicinsk och farmaceutisk forskning. Kom och lyssna då jag berättar om hur detta kan tänkas gå till och vad vi gör i min forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet för att driva utvecklingen framåt!